Lättnad

Tack ska du ha! Jag menar det verkligen, tack!

Känslan ligger kvar i kroppen, vill inte riktigt lämna mig.. även om "faran" är över. Vilket inte var/är någon fara egentligen, utan bara min kropp som reagerar som om det vore. Blev sårad, men jag är inte den som är långsint. Förlåt var det ord som behövdes och det kom. Så det är bra. Nu ska bara kroppen lämna det bakom sig.

Min kropp, min hjärna, har inte den förmågan att bara avvakta på något som jag upplever obehagligt utan det är från 0-100 på 2 sekunder. Finns bara säkerhet och fara. Inget mellanting, vilket är jävligt jobbigt. För hur mkt jag än försöker kontrollera det så går det inte. Åtminstonde inte så det märks nånting..

Det värsta är att det finns bara en person att skylla för detta, och det är Ellen Cecilia Westerlund.
Well, den tiden är förbi.. Nu är det nya tag som gäller. Jag är nog inte så dålig som jag ibland får för mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0