En känsla av rädsla

En känsla av rädsla, obehag. Paniken närmar sig, blodet skenar runt i kroppen och hjärtat slår dubbelt så fort. Det är en reaktion jag inte kan styra, som egentligen inte är befogad just nu, men.. den sitter som gjuten i kroppen. Den har blivit till en inbyggd reflex. Jag vill inte! Händerna skakar.. För en sån skitsak..

Du vet ju hur jag är, hur min kropp fungerar. Gör inte såhär mot mig då. Bland det mest nedvärderande jag vet.. att ignorera totalt. Inte ens prata med mig, som om jag inte fanns. Eller som om jag är för lite värd för att någon ska orka bry sig om mig överhuvudtaget.

Detta som var en sån bra dag, nu har jag lyckats förstöra den också. Som vanligt då, varför blir jag ens förvånad?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0