ellencecilia

Ja, kanske man är det? Jag har alltid haft udda klädstil. Och med udda menar jag "vanliga" men billiga.. typ. Eller ja. mer som.. äsch, helt enkelt tagit på mig det jag gillat, tyckt varit fint och framförallt trivts i. Då skiter jag fullständigt i om människor omkring tycker jag ser ut som en trasa. För JAG trivs i det och då känner jag mig någorlunda fin i det. Visst kan jag klämma in mig i någonting "fint" och modernt, men för vad? för att jag själv ska känna mig som en flodhäst i kläder jag inte gillar? Nej. Dessutom har jag ofta fått höra ord som gjort mig glad. -" Vet du Cecilia, varför jag tycker så mkt om dig? Bl.a för att du har alltid på dig kläder Du gillar oavsett vad folk säger. det är en styrka jag skulle vilja ha!" Tack för dom orden. Jag hör dom ofta om och om igen i huvudet.

Men kanske ändå.. är det så fruktansvärt fult, hemsk eller vad ni vill kalla det, att gå på stan i "fula" mjukisbyxor? Tyck det då, för innerst inne är jag trots allt lite stolt över att våga bära de kläder jag gillar. Så det så! det är helt enkelt jag, Cecilia. Duger det inte så slipp, jag har inte tvingat någon att gilla varken mig eller mina fula kläder..

Hoppas du läser detta, och känner dig lite träffad. För det gjorde fruktansvärt ont i hjärtat.